"ibland så kräks jag"
Igår hade jag min första schemadag. yay.. första gången för den här gången matteboken följde med hem. Det lär bli en vana. Med största säkerhet. och jag kollade ice age 3 med ebba. det var bra! fast jag måste ha hoppat över 2:an för jag har inte sett när den lilla saken säger att den kräks ibland. måste jag ju göra!
och min lillebror hade krogpremiär igår! han är inte lika gammal som jag kan ju tilläggas. haha. vilken partymänniska det kommer bli av honom alltså.
well well nu ska jag bege mig upp till agnes och socialisera lite i höstrusket.
fallen from the sky
Är nu tillbaka från en liten helvetestur från abisko till björkliden. Vädret var underbart, utsikten var underbar och så även sällskapet. Allt var på min sida, förutom en ryggsäck och tre något för tillfället osympatiska och jäktande vänner. Men jag får väl säga tack för workouten upp på Noulia. Den känns än!
För övrigt hann jag med att:
- ta sönder ryggsäcker det första jag gör. Nödlösning med lånad rem blir lösningen
- bli övergiven av vänner som inte förstår att jag är världens sämsta packåsna
- hitta nya värdelösa packåsnevänner
- nästan krypa upp för berget
- längta efter att någon skulle skjuta mig
- äta den godaste chokladen någonsin
- dricka vatten ur en fjällbäck
- njuta av världens utsikt över lapporten och fjällen
- stuka fötterna
- se en ren på en snöhög
- hitta en grotta
- gå på de två förmodligen enda ställena i björkliden någon markerat att man inte ska gå
- promenera upp för en slalombacke
- vara på lite party med klassen
- fått den bland den godaste frukosten någonsin
- lekt med nv och blivit utägd med klassen av både ettorna och tvåorna, pinsamt
- kraschat i form av ett slags mänskligt torn
- sovit på bussen hem
Taggad och inte taggad.
Abisko
lunch, nästan slut på suicide etappen
"stora hundar ska inte äta små barn" -Anna 3år
I alla fall så funderade jag idag på att faktiskt inte gå och lägga mig igen nu när jag väl var uppe och gick. Men jag kunde inte komma på vad jag skulle syssla med i 3h på morgonen så det fick bli sängen igen. Dåligt val. Vaknar 10.20 av att carro ringer. Har väl slagit av båda väckarklockorna vid 8.30-tiden och fortsatt sova tydligen. Illa!
Bättre blir det när jag är på väg upp med bussen och det visar sig att jag inte behövde komma överhuvudtaget. Men jag var inte så bitter speciellt länge. Hittade exakt såna leggings jag letat efter på Lindex och köpte sen en safarimacka innan jag hälsade på Agnes. Mycket trevligt och poetiskt besök. Vi poetrerade (?) upp hela kylskåpspoesin hon hade.
Vi kan till och med ha myntat nästa århundrades bästa ordspråk. "Ingen vill föda ett tredje öga". Fri tolkning. Utställningen finns att se på kylskåpet på hermelinsgatan.
På tal om fula saker så kom jag att tänka på några av helgens roligaste konversationer.
märta -joel jag tror att dina jeans skulle sitta bra på mig. ska vi byta? du får mina rosa leggings. Tror du skulle se ut som en gay-version av Robin Hood.
j- va? skulle jag se ut som mig själv?
a- joel, du tror väl ändå inte att du ÄR Robin Hood?
det var en gång en värld
Och jag drömde nån slags domedagsdröm inatt. Det är ungefär 20 år fram i tiden och jag sitter ensam och ihopkurad i ett mörkt och förfallet kök bland många års damm. Jag är den enda som bodde hemma fortfarande och är helt själv med mitt marsvin Mirre. Ingenting gör jag heller. Bara stirrar som att jag väntar på något. Sen kommer märta på besök. Det är trevligt som alltid men plötsligt börjar det skymma och jag får asbråttom att klä på mig alla gamla dammiga kläder jag kan hitta åt oss och packa med mat och förnödenheter i en korg. För när skymningen kommer skulle det bli -50 grader fast det var mitt i sommaren och fort skulle det gå. Klimatet hade gått åt helvete och det hade värmen i huset också så det skulle bli precis lika kallt inne. Det enda som fungerar är bastun så vi sätter oss där och eldar som satan. Hela natten. Precis som i "the day after tomorrow" när stormens öga passerar över New York och de eldar böcker som aldrig förr. Precis så fast i Kirunaversion. Och mitt marsvin blev kvar i köket.
Det här kan bara betyda att jag måste rädda världen! Eller att jag vill döda mitt marsvin. Eller både och...
Nu ska jag gå och sova och fundera på mitt superhjältenamn. Förslag mottages vänligen.
Känner ingen ånger, känner ingen ångest
Det är inte den sista sommardagen idag. Sommaren här tar slut många dagar innan sommarlovet gör det. Det är inte heller nån slags sista dagen av frihet. Antingen för att det om bara fem dagar kommer en ny helg eller för att man aldrig är så där fri från allt som man önskar. Fast jag tycker att man väljer sin frihet. Ingen är tvingad att plugga eller göra alla de där sakerna man inte hinner. Inte egentligen. Det är inte ens sista dagen på tio veckor som jag slipper tänka på saker jag har att göra i skolan. Projektarbetet är helt åt helvete och jag skulle behövt fixa det i sommar. Men det sket jag i. Jag har väl inte gjort så mycket annat än att helt skita i det. Så om det finns en liten liten gnutta av ångest så är det därför.
Idag är nog bara sista dagen av helt ostrukturerade dagar med total avsaknad av syften och mål. Göra ingenting, göra allting man vill. Vad som helst, när som helst, hur som helst, med vem som helst och hur mycket som helst.
Men det kommer fler dagar. Många fler och väldigt snart. Man måste bara stiga upp några gånger och gå och lägga sig lika många gånger så hamnar vi där också tillslut. Jag kan inte komma på något som jag riktigt missat, glömt eller inte hunnit i sommar så jag kommer gå till skolan utan suckar och beklagelser. Bara leva på sommarkänslan och förhoppningsvis flyga genom de första veckorna innan jag landar i verkligheten.
Det är inte jobbigt, det är bara dags nu.
denna finländarnas klubb
Men nu var det mysteriet löst!
take me out
det fanns en gång en plan.
Jag trodde jag hade kommit på det. Vad jag ska göra efter jag tar studenten alltså. Det börjar ju verkligen närma sig så någon slags ångest börjar absolut infinna sig. Men iaf, istället för att plugga tänkte jag att jag kunde jobba som au pair. Jättebra tänkte jag. Ett enkelt sätt att komma utomlands och jag hatar ju inte barn så speciellt mycket.
Sen läste jag om hur en typisk dag kunde se ut:
7:00 Väcka barnen, ge dem frukost, göra dem i ordning för skolan.
8:00 Lämna barnen på skolan.
9:00 Eventuellt språkkurs.
11:00 Ledig tid.
14:00 Hämta barnen från skolan.
14:30 Ge barnen mellanmål.
15:00 Leka med barnen, lämna/hämta dem hos kompisar, ta med dem till parken, simhallen eller biblioteket etc.
18:00 Ge barnen middag.
18:30 Bada barnen, borsta tänderna, läsa saga etc.
19:00 Ledig resten av kvällen.
Fuck. Jag kan ju knappt ens väcka mig själv vid 7, få i mig frukost och göra mig i ordning för skolan. Och att tvingas sparka upp fler än mig själv varje dag i x antal månader det finns ju inte ens. Jag hade nog vart självmordsbenägen efter mindre än en vecka. Försöker jag stiga upp tidigare än 12 så snoozar jag gärna 2 timmar innan jag ens blir vid medvetande. Det här är illa. Jag får nog tänka ut något vettigare.
