värt besväret?
Men det är jobbigt att släppa lite på allt för det kommer sticka så i ögonen när jag får mitt papper i handen på skolavslutningen. Mest för att jag vet hur nära det var. För jag är alltid precis kring gränsen. Gränsen mellan att veta att man kunde ha ansträngt sig lite lite mer eller att veta att man gjort allt rätt. De flesta gånger ligger jag precis ovanför men om jag hade trampat snett någonstans hade jag istället legat precis under. Det som är så jobbigt är de små marginalerna. Idag t.ex. var jag 3p ifrån mvg på engelska nationella. Förra året var det nog 2p. Och med det sättet de betygsätter de där proven hade jag haft solklart mvg med de extra poängen. Sånt gör en bitter men jag har inte gett upp än.
Det är inte så att jag behöver högsta betyg i allt för att plugga vidare till något sen. Jag har inte heller problem med att nöja mig med ett vg så länge jag inte hade några nämnvärda chanser att lyckas bättre. Det är inte det, utan jag vill bara veta att jag inte hade kunnat göra bättre. Att jag inte föll på mållinjen.
name that song
Detta är ändå mitt minsta problem. Sitter i panik och skriver min psykologifördjupning som ska in på tisdag. Dessutom har jag biologiprov på morgonen innan vi börjar på tisdagen och maD-nationella efter att vi slutat. Och efter det ska jag hem och packa ihop mina saker och dra till Barcelona vid 6 på onsdagmorgonen. Det klagar jag ju inte över. Men det är den lilla detaljen som ställer till det så mycket samtidigt som det är det enda som får en att stå ut.
Nu ska jag samla mig lite och psykologianalysera som aldrig förr.
I miss you grandpa
På tisdagen for vi upp i backen för att kolla på NM-kvalet. Dock var inte vädret så underbart speciellt länge så det blev lite småkyligt. Senare på kvällen efter duschning och middagslagning åkte vi till E&H i gränsen för att fira Märtas 18-års dag. Vi åt den största tårtan jag någonsin sett. Size: XXL. Och sen drog vi ner på grönan för party. Jag och Märta (krog rookiesarna) hade glömt legen i husvagnen och ville slå oss själva med något hårt. Orutin där men vi kom in iaf. Förvånande mycket folk för en tisdag men det är väl ingen som är medveten om dagarna i gränsen.
Onsdagen gick för det mesta åt till sömn och studier men vi hann även med ett besök i gränsen för att försöka göra slut på tårtan. Det gick väl sådär. Mer än halva kvar och marsipanen fastnade i plasten som legat på. Well well, det var inget dåligt försök vi gjorde.
Torsdagen var sista dagen för NM så vi åkte upp på ett mycket soligt fjäll för att se finalen. Jag och märta slog läger på en upptinad fläck i väntan på Linda och Isak som åkte på längden upp. Sen satt vi där allihopa hela dagen och solade lutade mot en sten. Min näsa var alldeles för vit av solkräm och benen alldeles för varma av solen. Här pratar vi njutarväder. På kvällen blev det grönan ytterligare en gång. Festa med massa NM-åkare var inte helt fel. Stalkande stockholmare, sweischiska nya zealändare och en galen tysk med en röd tuschpenna för mycket. Några byggare hade också letat sig dit vilket också var trevligt. Jag lyckades sen utsätta mig själv för ett ofrivilligt stage-dive från ett bord och köttade upp mitt ben. Det gör fortfarande ont och jag har ett inte så vackert plåster nu. Maskinens Känner ingen ånger satte sig i huvudet direkt och vägrar släppa.
Någon gång på fredag förmiddag fick jag veta att min morfar hade dött vilket var sorgligt. Han hade cancer och KOL. Rätt hårt. Men jag har inte hunnit fatta det än. Det känns inte ens som att jag tror på det. Än.
Jag, Märta och Linda var iaf på spa sen. Det var dock bara Linda som faktiskt fick spabehandling (födelsedagspresent från oss) men vi bubbelbadade ju också. Vi stötte på Emmelie och satte oss på pelikanhyllan för att sola. Men det var nästan outhärdligt. Klarar inte av så där mycket fint väder på en gång. Mest för att jag inte hinner klä på mig rätt kläder så det inte blir för varmt. Det blev middag hos Emma och lite väl högljudd Yatzy. Det är sånt man får ta. Jag och Märta promenerade sen återigen hem i midnattssolen. Mycket sommarkänslor.
det kallas frihet
Nu måste jag steka köttfärsen jag har tjatat om att jag skulle bli tvungen att faktiskt köpa och steka själv. Ja jag bor hemma och handlar därför inte mat allt för ofta. Det ska iaf tas med till gränsen. Sen håller jag på att packa allt som jag inte ens har börjat packa ner. Men det beror inte bara på min vanliga förmåga att skjuta upp saker utan på att jag tvättade nästan alla kläder jag äger igår. Det var extremt duktigt tycker jag. Förutom kläderna ska min 5kilos hög med skolböcker med. Tur att jag kommer slippa släpa runt på mina saker allt för mycket.
Jag måste också nämna hur evigt tacksam jag är för att Viktoria skänkte mig Spotify. Jag är frälst. Just nu lyssnar jag på en oändlig lista med Keane-låtar. Mycket för att jag fick ett galet glädjesms av Märta om att Keane var senaste bandsläppet på Peace&Love. Om jag blev lycklig! Det var den enda bokningen jag saknade för att göra den festivalen komplett. De är faktiskt likvärdiga med The Killers. Så Hultsfred: Släng dig i väggen!
Keane- somewhere only we know
Dags för hjärnröntgen?
Lyckades få med mig min min något handikappade syster på promenad idag. Trots att hon stukade båda fötterna samtidigt i torsdags när hon spelade fotboll. Men klart att hon lyckades med det, hon tillhör ju familjen annorlunda som A-H kallar oss. Jag hämtade henne från en kompis på torsdagkvällen och hon haltade jättelångsamt och såg jättesär ut. Även det ett familjedrag.
Under promenaden började det låta i mitt huvud igen. Ljud som inte ska vara där men ändå är det. Jag har stört mig en del på det återkommande knäppandet i huvudet som uppstår när jag går ibland. Det låter lite som att något sitter lite löst och liksom slår mot något hårt när jag går på ett visst sätt. Ibland knäpper det mitt uppe på huvudet och ibland lite mer i nacken. Har hunnit skämta om att jag skulle ha en skruv lös men det skulle kanske förklara en del. Eller så har alla såna här knäppningar i huvudet. Jag vet inte. Är det så?
nej tack
Idag kom vårens första vinterdag. Marken var vit igen men det smälte som tur var bort sen. Vi hade ju t.o.m. riktigt fint väder. Snart kanske man kan börja hoppas på lite riktig värme. Nu ska jag upp och kolla hockeyn med Sanna och Carro. Väldigt spännande skulle jag tro att det blir.
Attans. Jag glömde fråga Hanna idag om hon har skaffat en gris åt mig än. Vilken som helst går bra. Men tänk om de slutat med grisar? Hemska tanke..
Dags att byta upp sig
Ebba hade hittat en skiva i mitt rum idag; Annas blandat 2006. Sjukt längesen. 2,5 år! Det fanns Rihanna-låtar från innan umbrella, Black Eyed Peas, Justin Timberlake, My chemical romance och diverse annat. Nostalgi alltså.
det här är definitivt början på slutet
Det var förresten möte idag om Barcelonaresan. Allt är bokat och klart nu så det fattas bara att packa alla saker för om 3 veckor drar vi. Ska och fixa VISA-kort imorn så jag slipper ha så mycket kontanter. Som vi har blivit varnade för ficktjuvar. De ska tydligen vara helt galna där. Well well, det lär vi föhoppningsvis aldrig få bekräftat.
de vet alldeles för väl vad de håller på med
Ebba var nyss in och rullade iväg med min tv. Men det var helt okej för jag hatar den. Den har bara samlat damm sen nån gång i julas då jag för sista gången försökte kolla på den. Det går sällan bra eftersom man måste ändra läge på antennen beroende på vilka kanalen man vill zappa mellan. Nej jag kan inte kolla på tv någon längre stund utan att zappa igenom i alla fall 10 kanaler bara för att ha koll på läget. Jag kunde inte ha någon koll what so ever så jag gav upp för länge sen och förflyttade mig till vardagsrummet. Sen levde jag lycklig i alla mina dagar.
Något helt skandalöst damp förresten ner i brevlådan idag: H&M Autumn. Upprörande! Vem orkar bry sig om höstkläder när vi knappt fått vår? Ska man börja köpa säsongens kläder ett halvår innan säsongen börjar? Så att de hinner ligga i garderoben och bli tråkiga långt innan det passar att använda dem? Smart drag av företaget men så otroligt förödande för en stackars students ekonomi. Jag bläddrade ändå igenom hela katalogen, fast väldigt irriterat istället för euforiskt. Men jag vägrar beställa något på många månader.
Livet i en studentkorridor
Någon har även tillagt "Och någon tar av min kaviar!" nedanför.
valborg med allt vad det innebär
Jag var tyvärr tvungen att bege mig till skolan vid 9 för att göra kemiprov. Vilket gick rätt bra och var det enda jag hade den dagen. Och så fick jag ju äta plättar! Kom hem innan 12 nångång och det var så sjukt skönt med lov. Äntligen. Som jag och Carro har kämpat den här veckan.
Vid sju åkte jag upp till ango på inflyttningsfest. På bolki var det tvåvåningsfest, trevliga människor, otrevliga människor, lite slagsmål och som vanligt någon som tyckte jag var lik någon. Låter egentligen inte så kul men det var det bortsett från några detaljer. På stan var det bara fjortisfylla och poliser. Inget för oss. Träffade också några trevliga rymdare någonstans som bekräftade alla mina fördommar om att de är lite mer eller mindre speciella. En av dem hade en vikingahjälm på sig eftersom valborg tydligen är en vikingahögtid. haha. Kvällen avslutades på empes med världens godaste hamburgare. Jag fick ingen mjukglass igår men jag var rätt nöjd ändå. Det får kanske bli idag istället.