Annabylund

Vilken hemskt dag jag har haft. Fast egentligen inte. Inte innan kl. 14 ungefär. Eller jo, gud vad jag ljuger också.
Vi hade biologiprov och det gick ju ganska skitdåligt. Sen var det sej till lunch vilket jag inte tyckte jag förtjänade. Jag skulle gått på Annis med de lyckliga människorna men jag kände att jag inte hann, jag hade inte hål som de lyckliga människorna.
Men det fick bli sej och efter skolan gick jag med Carro på stan. Det skulle jag inte ha gjort.
Mitt i allt får jag en panikhungerattack och vet inte vad jag ska göra av mig själv. Jag kan inte stå upprätt för då gör det så satans ont i magen och jag vill bara lägga mig ner i snön eller hänga mig i nåt träd så jag går som en deprimerad kutryggad kärring med ålderskrämpor och måste ha sett allmänt lidande ut. Dessutom märkte jag att det kändes bättre om jag höll andan och spände magen så det var ju bara att göra så också. "Vi måste köpa mat!" säger jag panikslaget till Carro och vi rusar, eller mer släpar oss, till domus. Jag ska betala min drickyoghurt men så står det en tantjävel där och ska bängla med sina lotter. Hon har vunnit 50kr, vill ha en ny lott , 25kr och köpa ännu fler andra lotter. Hon pratar extremt långsamt, mycket och blir förvirrad över att det är så dyrt och kassörskan är alldeles för trevlig. Jag ville slå tanten med något hårt, båda två faktiskt, och slänga henne till kassan på andra avdelningen så jag fick betala mina 13kr och försöka överleva en dag till.
Jag överlevde men det var inte lätt. Jag åkte och fikade hos moffa med mamma och joel efter stan. Vi tog med fika dit och jag verkligen mosade i mig min safarimacka utan att det gjorde någon som helst skillnad på min extrema hunger. Ett antal bananer, många hårdbrödmackor och några glas dricka senare säger mamma "men nu får du sluta äta, det tar ju ett tag innan man blir mätt".
"Jag kommer aldrig bli mätt." Tänk om jag aldrig blir mätt? för så kändes det.
Men tillslut mår jag lite lite bättre och jag kan gå genom rummet utan att desperat titta efter något ätbart att trycka i mig.

Biologiprov är alltså inte att leka med. Till och med jag som inte är en hungrig person höll på att gå under. Eller så är jag extra känslig för hjärnaktiviteter på såna nivåer.