Efter en heldagsrundtur i bergen för att kolla på vulkaner, kaffeplantager och silversmeder så kom vi fram till lilla Candidasa och fick leta en stund innan vi hittade vårt ställe. Tyvärr gick ju inte dörren att låsa ens och duschen såg ut att höra hemma i rysslands slumområden. Stranden nedanför restaurangen var däremot helt underbar, men liten. Vi bestämde oss ganska fort för att åka till Gili Trawangan istället. Fick ordentligt nerprutat pris också på färjan, från 660.000 enkel väg till 750.000 t.o.r.

Vi har sett så sjukt mycket apor i en skog med tempel där dom tagit över hela stället. Såg även balinesisk traditionell dans. Häftigt var det och väldigt annorlunda.

Nu har vi lämnat vårt älskade Champlung Mas i Kuta och sitter på en restaurangi Ubud bland en hel massa träd, blommor och buskar och äter friterade löv. Det är till skillnad från Kuta tyst här och verkligen inte överbefolkat. Carro sa att det var som på begravning men jag tycker det är harmoniskt. Våra grannar består av en handfull fransmän, australiensare och några hundar. Dessutom bor vi bredvid en balinesisk aerobicstudio som sätter igång med sina dunkadunka-pass då och då.

Efter en evighetsflygning med förlamad rumpa som följd steg vi ur planet och i en vägg av fukt och värme. Sen dess har vi varit klibbiga med undantag från på hotellrummet. Vi har tillbringat dom första dagarna på stranden och irrat runt längs gatorna för att hitta just stranden, eller hitta hem till hotellet igen. Ingen karta och inget lokalsinne så det tog sin tid. Men när vi väl kom fram var det helt underbart. En man på stranden kände sig tydligen tvungen att stanna och be mig smörja in mig idag. För att jag är så lysande eller för att jag just badat vet jag inte. Vill inte gissa.

Efter en heldagsrundtur i bergen för att kolla på vulkaner, kaffeplantager och silversmeder så kom vi fram till lilla Candidasa och fick leta en stund innan vi hittade vårt ställe. Tyvärr gick ju inte dörren att låsa ens och duschen såg ut att höra hemma i rysslands slumområden. Stranden nedanför restaurangen var däremot helt underbar, men liten. Vi bestämde oss ganska fort för att åka till Gili Trawangan istället. Fick ordentligt nerprutat pris också på färjan, från 660.000 enkel väg till 750.000 t.o.r.

Vi har sett så sjukt mycket apor i en skog med tempel där dom tagit över hela stället. Såg även balinesisk traditionell dans. Häftigt var det och väldigt annorlunda.

Nu har vi lämnat vårt älskade Champlung Mas i Kuta och sitter på en restaurangi Ubud bland en hel massa träd, blommor och buskar och äter friterade löv. Det är till skillnad från Kuta tyst här och verkligen inte överbefolkat. Carro sa att det var som på begravning men jag tycker det är harmoniskt. Våra grannar består av en handfull fransmän, australiensare och några hundar. Dessutom bor vi bredvid en balinesisk aerobicstudio som sätter igång med sina dunkadunka-pass då och då.

Efter en evighetsflygning med förlamad rumpa som följd steg vi ur planet och i en vägg av fukt och värme. Sen dess har vi varit klibbiga med undantag från på hotellrummet. Vi har tillbringat dom första dagarna på stranden och irrat runt längs gatorna för att hitta just stranden, eller hitta hem till hotellet igen. Ingen karta och inget lokalsinne så det tog sin tid. Men när vi väl kom fram var det helt underbart. En man på stranden kände sig tydligen tvungen att stanna och be mig smörja in mig idag. För att jag är så lysande eller för att jag just badat vet jag inte. Vill inte gissa.