Vi tog oss från dykparadiset och sköldpaddorna på Giliöarna till stranden och vågorna i Seminyak och sen vidare till nitlotten Pemuteran där vi visserligen hade egen pool men inte annat än det i aktivitetsväg. Utan någon påläsning, plan eller boende tog vi färjan från Bali till den större ön Java för att kände oss klara på Bali. Hamnade i en stad med stängd turistinformation eftersom det var söndag. Att dom ens hade en turistinformation var egentligen imponerande då vi verkade vara dom enda utländska turisterna i hela stan. Som tur var fick vi hjälp av en kille till en bankomat och sen med boende. Han var en av de få dessutom som pratade engelska där, tur för oss. Tog sen en vulkantur med honom som guide upp i bergen, åkte buss 16h  tills vi kände oss mer eller mindre förlamade och träffade såna genuint hjälpsamma människor i den gamla huvudstaden Jogjakarta som berättade om en batikkonstskola med helt otroliga tavlor. Så vi är numera konsthandlare också.

Vi tog oss från dykparadiset och sköldpaddorna på Giliöarna till stranden och vågorna i Seminyak och sen vidare till nitlotten Pemuteran där vi visserligen hade egen pool men inte annat än det i aktivitetsväg. Utan någon påläsning, plan eller boende tog vi färjan från Bali till den större ön Java för att kände oss klara på Bali. Hamnade i en stad med stängd turistinformation eftersom det var söndag. Att dom ens hade en turistinformation var egentligen imponerande då vi verkade vara dom enda utländska turisterna i hela stan. Som tur var fick vi hjälp av en kille till en bankomat och sen med boende. Han var en av de få dessutom som pratade engelska där, tur för oss. Tog sen en vulkantur med honom som guide upp i bergen, åkte buss 16h  tills vi kände oss mer eller mindre förlamade och träffade såna genuint hjälpsamma människor i den gamla huvudstaden Jogjakarta som berättade om en batikkonstskola med helt otroliga tavlor. Så vi är numera konsthandlare också.