Trots avsaknaden av den där julmagin som fanns när man var liten så blev julen helt skaplig. Till och med riktigt trevlig. Men det var inte alls så att den var perfekt på något sätt; julskinkan brände vi, julgranen slokade något förfärligt (julstjärnan höll på att ramla av) och saknade helt grenar på baksidan, jag krossade julpynt som aldrig förr (inte med flit dock, jag gillar julpynt) och mamma var inte ens närvarande. Hon jobbade på sjukhuset och torkade spyor och annat otrevligt från människor med vinterkräksjuka och sånt. Där hade man kunnat få en oönskad sjukdom juklapp men så blev det som tur var inte. Jag är förresten redan riktigt förkyld och det räcker så känner jag.

I år var det jag som var Jultomten. Snygg var jag då med skägg och tomtekläder! (För en gångs skull kanske) Julklappar fanns det mycket av under granen och de största var som vanligt inte till mig. Men kanske de dyraste; det bästa jag fick i år måste varit festivalpasset till Peace & Love i Borlänge i sommar. Så jävla kul det ska bli!

På juldagen ska man i mitt tycke inte göra något speciellt så det gjorde jag inte heller. Tog en promenad med min kusin och, jo just det, var på bio med Märta och Linda. Höll på att försova mig till filmen p.g.a. att jag somnade på spikmattan som pappa fick i julklapp. En väldigt intressant sak som tydligen ska vara bra mot stress och allt möjligt. Inga riktiga spikar dock men vassa plastpiggar. Jag skrek första gången jag la mig på den, så ont det gjorde! Men igår sov jag lite mer än en timme där. Konstigt...

Idag började mellandagsrean. Tyvärr bor vi ju i Kiruna där rean inte är fullt lika stor som i andra städer men jag hittade saker i alla fall. Två T-shirtar och dessutom en kappa som inte var på rea. Men det var det värt för jag har letat precis en sån hela hösten. Senare kom Emma och Märta på besök. Mycket mysigt. Tyvärr höll inte filmen vi såg lika hög klass som sällskapet även om den hade en intressant vändning på slutet. Tillslut i princip körde Ebba ut dem med orden "ska inte ni åka hem och sova nu?"  men det var också dags för det så enbart otrevlig var hon ju inte.

Jag har tömt min spargris som egentligen är en kista. Min skattkista kan man säga. Det började bli dags för jag fick inte ner fler mynt. Jag hällde över allt i en fin liten plastpåse och kände med förhoppningar om bortglömda rikedomar hur tung den var. Senare gick jag till Ebba för att fråga om hon kanske hade lust att räkna mina pengar. Hon är bra att ha till diverse uppgifter man inte vill utföra själv. Jag svängde lockande med påsen framför ansiktet på henne men hon lät sig inte lockas. Jag mutade henne till och med med ett helt mynt från min samling! Efter nederlaget och insikten om att jag måste vänta tills jag går till banken innan jag får reda på hur förmögen jag är så vände jag och gick. Men mynten hade andra planer. De forsade ur påsen och landade med ett öronbedövande ljud på golvet vid mina fötter. Ebba skrattade och jag skrattade, tills jag insåg att jag skulle bli tvungen att plocka upp dem. Nu var det ju lika bra att räkna också så jag satte igång. Jag tappade räkningen efter fem mynt (enkronor såklart) men kom i alla fall fram till att det var ca 300 mynt och 300kr. Såna där pengar man inte visste att man hade. Eftersom jag inte riktigt känner för att slänga upp hela påsen på disken och hälla ut kanske 100 enkronor varje gång jag ska betala så ska jag och påsen på banken imorgon.

En dag kvar i skolan. Och jag skulle inte vilja påstå att den räknas riktigt. Så vitt jag vet ska vi bara kolla filmen från vår teater, fika, kolla Idål och sticka oss lite i fingrarna på biologin imorgon också. För mig kommer det bli minst 8 gånger som det blev idag. Jobbigt var det och inget blod kom det. Två droppar lyckades jag pressa ut på mina 8 stick. 3 skulle det vara... Otroligt löjligt. Tydligen så hade jag blodgrupp AB för alla intresserade. Bra för mig, kan få blod av nästan alla. So bring it on.

Förrutom att försöka pressa ut blod från mina stackars fingrar så gjorde jag idag det nästan frivilliga kemiprovet. Det gick inte alls bra och jag skulle kanske ha gjort det efter jul ändå. Men man får hoppas på det bästa. Är betydligt mer nöjd med svA och maC som det blev betygsprat om idag. Men nu är det inget mer innan jul (hur man nu någonsin skulle kunna hinna det) och jag behöver inte göra något alls överhuvudtaget under lovet. Perfekt!

Det blev hela 14 bakverk bakade idag. Det är sjukt, riktigt sjukt mycket. Och det värsta är kanske att jag måste få med mig dem till skolan på något sätt imorgon. Mamma tyckte jag skulle ta en banankartong. Det tyckte inte jag. Vem fan vill gå med en banankartong till skolan? "Tjenatjena, jag orkade inte ta nån väska idag. tyckte det funkade bättre såhär."  Jag har dessutom idrott imorgon så jag kommer visst ha en väska med mig. Jag är inte ens säker på att jag ser över en banankartong om jag ska hålla den i famnen.. ja, jag är ganska liten.

Jag har mest plågat mig själv idag. Först med 4h nationella i maC och sen 6h bakstuga. Tragisk dag skulle jag vilja påstå. Jag blir äcklad bara vid tanken på pepparkaksdeg efter det här. Men jag har lärt mig knäcka ägg med en hand idag! (det tog nog bara en sådär 25 ägg innan jag kunde) Fast det kanske bara är ännu mer tragiskt.
När jag nu är inne på siffror så kan jag ju nämna att med 8 dagar kvar till julafton så har jag inhandlat hela 0 juklappar. Julpaniken är inte här än men var så säker, den kommer. Ganska precis på fredag vid 13-tiden skulle jag tro då jag inser att vi faktiskt har fått jullov och att man vid det laget borde vara klar med sånt. Men självklart har jag koll på läget (även om jag har förträngt måsten som julhandlande) och självklart har jag en plan. En tidsplan t.o.m. Den heter måndag och tisdag. Alltså ingen anledning att stressa.

Dags att paketera mjuka pepparkakor. Lucky me. not

Så löd en av replikerna från våran Christmasplay på engelska och därmed fick vi även in lite Star Wars i Hamlet-/bibelparodin. Det var hursomhelst jättekul att se den andra gruppens teater idag och även att spela upp vår egen. Nog för att vi glömde en del repliker här och där men helheten var i det närmaste fantastisk. Det här kommer lätt att upprepas. Förhoppningsvis till påsk. Och på fredag blir det showtime! Då får vi se våra förstaklassiga uppträdanden som Georg spelade in.

Snart ska jag springa över till mina grannar för att hämta bakformar. ungefär 4st faktiskt. Detta p.g.a. en dum idé någon i min spanskagrupp kom på. Alltså att vi skulle baka olika sorters julbröd åt folk som ville beställa. Låter inte så väldigt dumt kanske men hela morgondagen kommer tillbringas i köket där jag kommer baka 12 mjuka pepparkakor. Bara att grädda dem kommer ta 4h. minst. Som att det inte vore nog så börjar själva dagen med 4h långt nationellt prov i MaC och som jag måste plugga till idag. och jag skulle efter att jag har bakat behöva plugga till ett kemiprov som jag planerat göra på onsdag. men det sket sig ju. Nu kommer jag få gå och plågas under lovet av att jag inte har gjort det..

Jag klagar säkert mer imorgon. Ha en jävligt trevlig kväll... för det kommer inte jag ha.

Snart har veckan gått igen men vi är nu i full gång med våran julteater på engelskan "Jesus, prince of X-mas". Den kommer framföras på måndagen i nästa vecka i aulan... ingen är välkommen. Jag tror, nej jag vet, att det kommer bli sjukt roligt. Lite rörigt kanske och lite otydligt utan någon egentlig poäng. Kanske på de flesta ställen till och med. Men vi har ju våran allsmäktiga enmannakör bestående av Carro som ska hålla ihop hela pjäsen så det lär nog gå vägen.

Ma C-nationella närmar sig fort nu och jag hade också tänkt göra kemin innan jul. Så än har jag en del att göra. Ända till onsdag närmare bestämt Sen är det slut. Det var mycket glest med folk på kemin idag men till alla de som inte var där: VI FICK PEPPARKAKOR! suck it

Imorgon är det äntligen fredag och jag kommer gå och se Soran med Viktoria. Mysigt mysigt. Vi hade helt perfekt tajming med biljetterna förresten. En tjej kom in på lektionen i veckan, samma dag vi hade tänkt gå och köpa faktiskt, och sålde biljetter. billigare dessutom. Vi slapp gå upp på stan i iskylan. Det var tacksamt. 
Det är ju lucia imorgon också! Jag glömmer hela tiden... Då ska det fikas i mängder.

Det var gårdagkvällens tema. Vi hade tillsammans med den andra familjen som var i Grekland i somras ordnat "Grekisk afton" för våra grannar. Inte alla då men de vi känner. Den lilla skaran på ca 15 personer trotsade tappert det -20 grader kalla vädret och dök upp i det lilla gula huset och platsen för tillställningen vid 6-tiden. Vid det laget stod min pappa och Bengt och grillade kött som bäst utanför iförda kortbyxor. Passande kläder för kvällen alltså. Det bjöds sedan på souvlaki, grekisk sallad och tzatziki i mängder. Vi kollade också på en massa bilder från resan och gud vad jag längtade tillbaka. Det var så otroligt mysigt där.

           
Minilagunen                                Natt på Kouffonissi       

Jag kan meddela allmänheten att min lillasyster önskar sig ett bodybuilderbälte (kind of TV-shop) och en burka i julklapp. Motsägelsefullt? Ganska ja. Men jag vet nog allt vad hon har för planer; hon ska bli martyr. Hon ska självmordsbomba sig någonstans och ifall eventuella hinder skulle uppstå så är hon ju tack vare bodybuilderbältet supervältränad och kan kötta ner allt motstånd. Vad nu det skulle vara bra för då hon kan bomba ihjäl motståndet. Ebba- Kirunas alldeles egna och enda terrorist. Hon skulle antagligen bomba bolagsskolan och sen leva lycklig i alla sina dagar. Självklart inte på jorden men i paradiset med de där 72 oskulderna alla pratar om, vad hon nu skulle med dem till.
Jag vill nog inte ha en lillasyster som är sprängd eller bodybuilder...

Hon tror förresten att Ricky Martin är med i Keane. Att han spelar keyboard. Det är ju upprörande!

Lilly Allens cover på Everybody's changing med Keane (låten börjar efter 1.40s)
Håll utkik efter Ricky Martin!

---

Måste tillägga att Leona Lewis den internationella supersensationen som toppat listor världen över och allt vad det är idag besökte idol och hon var en chockerande syn. Lite bortkommen på nåt sätt. Inte när hon sjöng men när hon pratade. Jag trodde att jag skulle svimma när hon öppnade munnen, eller att hon skulle göra det. Hur kan en sån äckligt känd människa vara så mesig?

Oh yes, det har hänt. För kanske första och sista gången. Helgen kom tidigt den här veckan, alltså redan idag. Förutom för de stackare som läser matte diskret och har ett 4h cp-prov á lá Bimbo. Hahahahah haaa. Skylla sig själv heter det. Nu behöver jag heller inte gå och vara upprörd över att carro inte hade lektioner på varken onsdag eller fredag. Jag är ju nästan i samma klass själv. Däremot så har jag inte riktigt klart för mig vad jag ska sysselsätta mig med imorgon. Det kom ju som en chock det här men jag får börja med att sova gott och äta frukost i några timmar. Fast en riktigt jobbig grej är att även min kära mor är ledig så jag får hoppas att hon är på stan när jag stiger upp. Annars får jag sitta vid köksbordet och känna mig irriterad för att någon stör och pratar med mig och klämma ur mig några "mmm.. jo" lite här och där om jag ens svarar. Jag gillar inte att prata när jag äter frukost. Man ska inte göra det, man ska äta och kanske fundera lite om man nu nödvändigtvis måste ha något i skallen. Värst är det ju om man knappt har sovit och folk vill en massa saker så man faktiskt måste vara lite engagerad. Det går inte. alls.
Men nu ska jag vara helgglad i ungefär 3½ dag till och sen är det back to school och bara 2 veckor kvar.

Jag kan ju börja med att meddela att alla mina classmates (och andra också förstås) som dissare stand-up showen gjorde ett dumt val. om de nu inte är såna som inte tycker det är roligt att ha roligt. Den var iallafall svinbra, jävligt underhållande. Det läskigaste som hände var att jag och V hade svammlat lite om att de kanske bara skulle ställa några kor på scenen och att showen skulle hålla ungefär den nivån och sen när den första killen (blatten göran(!) ) går in på scenen så börjar han efter ett tag härma en, just det, ko. Det var inte bara så att han såg lika dum som en, han skrek också som en. Fast jag tror kanske att de råmar om man ska vara petnoga. Höhö jag kanske precis har myntat ett nytt uttryck "skrika som en ko." Är det någon som undrar hur det kan låta så kan jag givetvis demostrera någon gång. Erbjudandet gäller dock max 1 gång/person.

När jag väl kom hem så var jag så illa tvungen att vandra ut i grannskapet för att övertala dem att köpa iPod-lotter. Även detta till Spanienresan. Intresset var mot förmodan inte så stort. Jag hade förväntat mig att det skulle ta kanske en timme på sin höjd men gamla suriga gubbar utan den minsta antydan till vett och etikett eller välgörenhetslust satte käppar i hjulet för mig. Jag menar, jag erbjuder dem en chans att tjäna ca 1500kr för en 20-lapp och de svarar "NEEEJ! JAG SKA INTE HA NÅGOT!" och smäller igen dörren framför näsan på en. Inte riktigt så otrevliga var de men nästan. Det där var mer vad jag hade fått höra om jag stått utanför Eleniusarnas dörr. Jag får nog slipa lite på min försäljningsteknik till imorgon. Idag var det ungefär "hej jag står här och ser söt ut tyck synd om mig som måste göra sånt här skit". Jag får nog börja med den där "sätta foten för dörren och tvinga sig in-stilen" och sen kanske bara vara extremt envis och psykspamma ringklockan på dörren igen om den stängs utan att personen köpt något eller börja gallskrika. Som ett chockmoment/avledningsmanöver alltså (för under tiden kan jag ta mina pengar och sen tacka för mig). Och i nödsituationer får jag väl gråta en skvätt för att omvända eventuella snåljåpar.
Det kommer nog gå fint det här. De ska vara glada att jag hälsar på.

Första adventshelgen av de fyra är avklarad. Yes, nedräkningen har börjat och det kommer med all säkerhet gå alldeles för fort. För sakta kanske det är någon som tycker men jag och mina julklappsproblem tycker inte så. Jag är den som springer på stan i panik den 23:e eller 24:e för att köpa de sista julklapparna och som slår in dem ungefär samtidigt som de öppnas.
Men det var en fin helg. Klassfest (kind of) i fredags hos Robert. Han pratar för jävla dålig låtsasnorska by the way. Mycket mer åt det danska, nästan tyska, hållet. Jag och Märta sprang fram och tillbaka från hennes syster som bor mittemot ett antal gånger och detta plus alldeles för halt underlag resulterade i ett hemskt blåmärke på benet som sedan visade sig vara en lite mindre lårkaka, t.o.m. en höftkaka om man kan säga så. Som att det inte var nog med min sträckta vad som jag fått halta med i 2 dagar i skolan. Och allt på höger ben.
Lördagen blev betydligt lugnare, thank God. M+ familj kom och åt middag här och efter maten så rullade vi lite yngre och mer eller mindre härjade människor in i vardagsrummet för att "kolla film" i Lindastil. En utmärkt ursäkt för att ta en välbehövlig power-nap.
Den här dagen har jag mest bänglat med julstjärnor och ljusslingor av alla de slag. Tillsist blev det någon sorts ordning på det hela och julstämmningen infann sig omedelbart. Fick ett presentkort på Café Safari av mamma och pappa idag. En sån där adventspresent. Det är en tradition som hänger kvar sen förr i tiden fast då brukade vi få nåt i stil med ett mjukisdjur eller pokémonkort. Men varför avskaffa något som är så utomordentligt bra bara för att man är "stor"? Jag är inte stor. Det är hela 4 månader kvar minsann. Oändligt länge...
Min mamma har för övrigt terroriserat mig med "Mamma Mia- soundtrack" idag. Så nu vet jag att jag faktiskt inte gillar dem. Jag visste inte om jag gillade ABBA speciellt mycket. Jag hade inte riktigt tagit ställning. Kanske mest för att jag då definitivt hade tyckt att det var jobbigt när den skivan spelas hela tiden. Det är lättare att inte ha någon åsikt för då förblir man oberörd men jag kunde inte vara oberörd idag. Min musiksmak sa ifrån, Big Time. Jag var sedan tvungen att neutralisera hela situationen med några låtar Coldplay och då kändes det genast mycket mycket bättre här i huset.

Jag tror seriöst att jag måste se julkalendern imorn. Det hör ju till!
Godnatt!

Trots avsaknaden av den där julmagin som fanns när man var liten så blev julen helt skaplig. Till och med riktigt trevlig. Men det var inte alls så att den var perfekt på något sätt; julskinkan brände vi, julgranen slokade något förfärligt (julstjärnan höll på att ramla av) och saknade helt grenar på baksidan, jag krossade julpynt som aldrig förr (inte med flit dock, jag gillar julpynt) och mamma var inte ens närvarande. Hon jobbade på sjukhuset och torkade spyor och annat otrevligt från människor med vinterkräksjuka och sånt. Där hade man kunnat få en oönskad sjukdom juklapp men så blev det som tur var inte. Jag är förresten redan riktigt förkyld och det räcker så känner jag.

I år var det jag som var Jultomten. Snygg var jag då med skägg och tomtekläder! (För en gångs skull kanske) Julklappar fanns det mycket av under granen och de största var som vanligt inte till mig. Men kanske de dyraste; det bästa jag fick i år måste varit festivalpasset till Peace & Love i Borlänge i sommar. Så jävla kul det ska bli!

På juldagen ska man i mitt tycke inte göra något speciellt så det gjorde jag inte heller. Tog en promenad med min kusin och, jo just det, var på bio med Märta och Linda. Höll på att försova mig till filmen p.g.a. att jag somnade på spikmattan som pappa fick i julklapp. En väldigt intressant sak som tydligen ska vara bra mot stress och allt möjligt. Inga riktiga spikar dock men vassa plastpiggar. Jag skrek första gången jag la mig på den, så ont det gjorde! Men igår sov jag lite mer än en timme där. Konstigt...

Idag började mellandagsrean. Tyvärr bor vi ju i Kiruna där rean inte är fullt lika stor som i andra städer men jag hittade saker i alla fall. Två T-shirtar och dessutom en kappa som inte var på rea. Men det var det värt för jag har letat precis en sån hela hösten. Senare kom Emma och Märta på besök. Mycket mysigt. Tyvärr höll inte filmen vi såg lika hög klass som sällskapet även om den hade en intressant vändning på slutet. Tillslut i princip körde Ebba ut dem med orden "ska inte ni åka hem och sova nu?"  men det var också dags för det så enbart otrevlig var hon ju inte.

Jag har tömt min spargris som egentligen är en kista. Min skattkista kan man säga. Det började bli dags för jag fick inte ner fler mynt. Jag hällde över allt i en fin liten plastpåse och kände med förhoppningar om bortglömda rikedomar hur tung den var. Senare gick jag till Ebba för att fråga om hon kanske hade lust att räkna mina pengar. Hon är bra att ha till diverse uppgifter man inte vill utföra själv. Jag svängde lockande med påsen framför ansiktet på henne men hon lät sig inte lockas. Jag mutade henne till och med med ett helt mynt från min samling! Efter nederlaget och insikten om att jag måste vänta tills jag går till banken innan jag får reda på hur förmögen jag är så vände jag och gick. Men mynten hade andra planer. De forsade ur påsen och landade med ett öronbedövande ljud på golvet vid mina fötter. Ebba skrattade och jag skrattade, tills jag insåg att jag skulle bli tvungen att plocka upp dem. Nu var det ju lika bra att räkna också så jag satte igång. Jag tappade räkningen efter fem mynt (enkronor såklart) men kom i alla fall fram till att det var ca 300 mynt och 300kr. Såna där pengar man inte visste att man hade. Eftersom jag inte riktigt känner för att slänga upp hela påsen på disken och hälla ut kanske 100 enkronor varje gång jag ska betala så ska jag och påsen på banken imorgon.

En dag kvar i skolan. Och jag skulle inte vilja påstå att den räknas riktigt. Så vitt jag vet ska vi bara kolla filmen från vår teater, fika, kolla Idål och sticka oss lite i fingrarna på biologin imorgon också. För mig kommer det bli minst 8 gånger som det blev idag. Jobbigt var det och inget blod kom det. Två droppar lyckades jag pressa ut på mina 8 stick. 3 skulle det vara... Otroligt löjligt. Tydligen så hade jag blodgrupp AB för alla intresserade. Bra för mig, kan få blod av nästan alla. So bring it on.

Förrutom att försöka pressa ut blod från mina stackars fingrar så gjorde jag idag det nästan frivilliga kemiprovet. Det gick inte alls bra och jag skulle kanske ha gjort det efter jul ändå. Men man får hoppas på det bästa. Är betydligt mer nöjd med svA och maC som det blev betygsprat om idag. Men nu är det inget mer innan jul (hur man nu någonsin skulle kunna hinna det) och jag behöver inte göra något alls överhuvudtaget under lovet. Perfekt!

Det blev hela 14 bakverk bakade idag. Det är sjukt, riktigt sjukt mycket. Och det värsta är kanske att jag måste få med mig dem till skolan på något sätt imorgon. Mamma tyckte jag skulle ta en banankartong. Det tyckte inte jag. Vem fan vill gå med en banankartong till skolan? "Tjenatjena, jag orkade inte ta nån väska idag. tyckte det funkade bättre såhär."  Jag har dessutom idrott imorgon så jag kommer visst ha en väska med mig. Jag är inte ens säker på att jag ser över en banankartong om jag ska hålla den i famnen.. ja, jag är ganska liten.

Jag har mest plågat mig själv idag. Först med 4h nationella i maC och sen 6h bakstuga. Tragisk dag skulle jag vilja påstå. Jag blir äcklad bara vid tanken på pepparkaksdeg efter det här. Men jag har lärt mig knäcka ägg med en hand idag! (det tog nog bara en sådär 25 ägg innan jag kunde) Fast det kanske bara är ännu mer tragiskt.
När jag nu är inne på siffror så kan jag ju nämna att med 8 dagar kvar till julafton så har jag inhandlat hela 0 juklappar. Julpaniken är inte här än men var så säker, den kommer. Ganska precis på fredag vid 13-tiden skulle jag tro då jag inser att vi faktiskt har fått jullov och att man vid det laget borde vara klar med sånt. Men självklart har jag koll på läget (även om jag har förträngt måsten som julhandlande) och självklart har jag en plan. En tidsplan t.o.m. Den heter måndag och tisdag. Alltså ingen anledning att stressa.

Dags att paketera mjuka pepparkakor. Lucky me. not

Så löd en av replikerna från våran Christmasplay på engelska och därmed fick vi även in lite Star Wars i Hamlet-/bibelparodin. Det var hursomhelst jättekul att se den andra gruppens teater idag och även att spela upp vår egen. Nog för att vi glömde en del repliker här och där men helheten var i det närmaste fantastisk. Det här kommer lätt att upprepas. Förhoppningsvis till påsk. Och på fredag blir det showtime! Då får vi se våra förstaklassiga uppträdanden som Georg spelade in.

Snart ska jag springa över till mina grannar för att hämta bakformar. ungefär 4st faktiskt. Detta p.g.a. en dum idé någon i min spanskagrupp kom på. Alltså att vi skulle baka olika sorters julbröd åt folk som ville beställa. Låter inte så väldigt dumt kanske men hela morgondagen kommer tillbringas i köket där jag kommer baka 12 mjuka pepparkakor. Bara att grädda dem kommer ta 4h. minst. Som att det inte vore nog så börjar själva dagen med 4h långt nationellt prov i MaC och som jag måste plugga till idag. och jag skulle efter att jag har bakat behöva plugga till ett kemiprov som jag planerat göra på onsdag. men det sket sig ju. Nu kommer jag få gå och plågas under lovet av att jag inte har gjort det..

Jag klagar säkert mer imorgon. Ha en jävligt trevlig kväll... för det kommer inte jag ha.

Snart har veckan gått igen men vi är nu i full gång med våran julteater på engelskan "Jesus, prince of X-mas". Den kommer framföras på måndagen i nästa vecka i aulan... ingen är välkommen. Jag tror, nej jag vet, att det kommer bli sjukt roligt. Lite rörigt kanske och lite otydligt utan någon egentlig poäng. Kanske på de flesta ställen till och med. Men vi har ju våran allsmäktiga enmannakör bestående av Carro som ska hålla ihop hela pjäsen så det lär nog gå vägen.

Ma C-nationella närmar sig fort nu och jag hade också tänkt göra kemin innan jul. Så än har jag en del att göra. Ända till onsdag närmare bestämt Sen är det slut. Det var mycket glest med folk på kemin idag men till alla de som inte var där: VI FICK PEPPARKAKOR! suck it

Imorgon är det äntligen fredag och jag kommer gå och se Soran med Viktoria. Mysigt mysigt. Vi hade helt perfekt tajming med biljetterna förresten. En tjej kom in på lektionen i veckan, samma dag vi hade tänkt gå och köpa faktiskt, och sålde biljetter. billigare dessutom. Vi slapp gå upp på stan i iskylan. Det var tacksamt. 
Det är ju lucia imorgon också! Jag glömmer hela tiden... Då ska det fikas i mängder.

Det var gårdagkvällens tema. Vi hade tillsammans med den andra familjen som var i Grekland i somras ordnat "Grekisk afton" för våra grannar. Inte alla då men de vi känner. Den lilla skaran på ca 15 personer trotsade tappert det -20 grader kalla vädret och dök upp i det lilla gula huset och platsen för tillställningen vid 6-tiden. Vid det laget stod min pappa och Bengt och grillade kött som bäst utanför iförda kortbyxor. Passande kläder för kvällen alltså. Det bjöds sedan på souvlaki, grekisk sallad och tzatziki i mängder. Vi kollade också på en massa bilder från resan och gud vad jag längtade tillbaka. Det var så otroligt mysigt där.

           
Minilagunen                                Natt på Kouffonissi       

Jag kan meddela allmänheten att min lillasyster önskar sig ett bodybuilderbälte (kind of TV-shop) och en burka i julklapp. Motsägelsefullt? Ganska ja. Men jag vet nog allt vad hon har för planer; hon ska bli martyr. Hon ska självmordsbomba sig någonstans och ifall eventuella hinder skulle uppstå så är hon ju tack vare bodybuilderbältet supervältränad och kan kötta ner allt motstånd. Vad nu det skulle vara bra för då hon kan bomba ihjäl motståndet. Ebba- Kirunas alldeles egna och enda terrorist. Hon skulle antagligen bomba bolagsskolan och sen leva lycklig i alla sina dagar. Självklart inte på jorden men i paradiset med de där 72 oskulderna alla pratar om, vad hon nu skulle med dem till.
Jag vill nog inte ha en lillasyster som är sprängd eller bodybuilder...

Hon tror förresten att Ricky Martin är med i Keane. Att han spelar keyboard. Det är ju upprörande!

Lilly Allens cover på Everybody's changing med Keane (låten börjar efter 1.40s)
Håll utkik efter Ricky Martin!

---

Måste tillägga att Leona Lewis den internationella supersensationen som toppat listor världen över och allt vad det är idag besökte idol och hon var en chockerande syn. Lite bortkommen på nåt sätt. Inte när hon sjöng men när hon pratade. Jag trodde att jag skulle svimma när hon öppnade munnen, eller att hon skulle göra det. Hur kan en sån äckligt känd människa vara så mesig?

Oh yes, det har hänt. För kanske första och sista gången. Helgen kom tidigt den här veckan, alltså redan idag. Förutom för de stackare som läser matte diskret och har ett 4h cp-prov á lá Bimbo. Hahahahah haaa. Skylla sig själv heter det. Nu behöver jag heller inte gå och vara upprörd över att carro inte hade lektioner på varken onsdag eller fredag. Jag är ju nästan i samma klass själv. Däremot så har jag inte riktigt klart för mig vad jag ska sysselsätta mig med imorgon. Det kom ju som en chock det här men jag får börja med att sova gott och äta frukost i några timmar. Fast en riktigt jobbig grej är att även min kära mor är ledig så jag får hoppas att hon är på stan när jag stiger upp. Annars får jag sitta vid köksbordet och känna mig irriterad för att någon stör och pratar med mig och klämma ur mig några "mmm.. jo" lite här och där om jag ens svarar. Jag gillar inte att prata när jag äter frukost. Man ska inte göra det, man ska äta och kanske fundera lite om man nu nödvändigtvis måste ha något i skallen. Värst är det ju om man knappt har sovit och folk vill en massa saker så man faktiskt måste vara lite engagerad. Det går inte. alls.
Men nu ska jag vara helgglad i ungefär 3½ dag till och sen är det back to school och bara 2 veckor kvar.

Jag kan ju börja med att meddela att alla mina classmates (och andra också förstås) som dissare stand-up showen gjorde ett dumt val. om de nu inte är såna som inte tycker det är roligt att ha roligt. Den var iallafall svinbra, jävligt underhållande. Det läskigaste som hände var att jag och V hade svammlat lite om att de kanske bara skulle ställa några kor på scenen och att showen skulle hålla ungefär den nivån och sen när den första killen (blatten göran(!) ) går in på scenen så börjar han efter ett tag härma en, just det, ko. Det var inte bara så att han såg lika dum som en, han skrek också som en. Fast jag tror kanske att de råmar om man ska vara petnoga. Höhö jag kanske precis har myntat ett nytt uttryck "skrika som en ko." Är det någon som undrar hur det kan låta så kan jag givetvis demostrera någon gång. Erbjudandet gäller dock max 1 gång/person.

När jag väl kom hem så var jag så illa tvungen att vandra ut i grannskapet för att övertala dem att köpa iPod-lotter. Även detta till Spanienresan. Intresset var mot förmodan inte så stort. Jag hade förväntat mig att det skulle ta kanske en timme på sin höjd men gamla suriga gubbar utan den minsta antydan till vett och etikett eller välgörenhetslust satte käppar i hjulet för mig. Jag menar, jag erbjuder dem en chans att tjäna ca 1500kr för en 20-lapp och de svarar "NEEEJ! JAG SKA INTE HA NÅGOT!" och smäller igen dörren framför näsan på en. Inte riktigt så otrevliga var de men nästan. Det där var mer vad jag hade fått höra om jag stått utanför Eleniusarnas dörr. Jag får nog slipa lite på min försäljningsteknik till imorgon. Idag var det ungefär "hej jag står här och ser söt ut tyck synd om mig som måste göra sånt här skit". Jag får nog börja med den där "sätta foten för dörren och tvinga sig in-stilen" och sen kanske bara vara extremt envis och psykspamma ringklockan på dörren igen om den stängs utan att personen köpt något eller börja gallskrika. Som ett chockmoment/avledningsmanöver alltså (för under tiden kan jag ta mina pengar och sen tacka för mig). Och i nödsituationer får jag väl gråta en skvätt för att omvända eventuella snåljåpar.
Det kommer nog gå fint det här. De ska vara glada att jag hälsar på.

Första adventshelgen av de fyra är avklarad. Yes, nedräkningen har börjat och det kommer med all säkerhet gå alldeles för fort. För sakta kanske det är någon som tycker men jag och mina julklappsproblem tycker inte så. Jag är den som springer på stan i panik den 23:e eller 24:e för att köpa de sista julklapparna och som slår in dem ungefär samtidigt som de öppnas.
Men det var en fin helg. Klassfest (kind of) i fredags hos Robert. Han pratar för jävla dålig låtsasnorska by the way. Mycket mer åt det danska, nästan tyska, hållet. Jag och Märta sprang fram och tillbaka från hennes syster som bor mittemot ett antal gånger och detta plus alldeles för halt underlag resulterade i ett hemskt blåmärke på benet som sedan visade sig vara en lite mindre lårkaka, t.o.m. en höftkaka om man kan säga så. Som att det inte var nog med min sträckta vad som jag fått halta med i 2 dagar i skolan. Och allt på höger ben.
Lördagen blev betydligt lugnare, thank God. M+ familj kom och åt middag här och efter maten så rullade vi lite yngre och mer eller mindre härjade människor in i vardagsrummet för att "kolla film" i Lindastil. En utmärkt ursäkt för att ta en välbehövlig power-nap.
Den här dagen har jag mest bänglat med julstjärnor och ljusslingor av alla de slag. Tillsist blev det någon sorts ordning på det hela och julstämmningen infann sig omedelbart. Fick ett presentkort på Café Safari av mamma och pappa idag. En sån där adventspresent. Det är en tradition som hänger kvar sen förr i tiden fast då brukade vi få nåt i stil med ett mjukisdjur eller pokémonkort. Men varför avskaffa något som är så utomordentligt bra bara för att man är "stor"? Jag är inte stor. Det är hela 4 månader kvar minsann. Oändligt länge...
Min mamma har för övrigt terroriserat mig med "Mamma Mia- soundtrack" idag. Så nu vet jag att jag faktiskt inte gillar dem. Jag visste inte om jag gillade ABBA speciellt mycket. Jag hade inte riktigt tagit ställning. Kanske mest för att jag då definitivt hade tyckt att det var jobbigt när den skivan spelas hela tiden. Det är lättare att inte ha någon åsikt för då förblir man oberörd men jag kunde inte vara oberörd idag. Min musiksmak sa ifrån, Big Time. Jag var sedan tvungen att neutralisera hela situationen med några låtar Coldplay och då kändes det genast mycket mycket bättre här i huset.

Jag tror seriöst att jag måste se julkalendern imorn. Det hör ju till!
Godnatt!